Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

En helt okej dag

Den här dagen har inte bjudit på några större överraskningar. Jobb, hem och vända, promenad med kompis, handla, äta och sen krascha i soffan. 


Min kompis har också hypotyreos och precis som jag äter hon Levaxin. Hon hade helt tokiga värden innan hon började medicinera. Mina värden var inte optimala, men hade ändå enligt läkaren räknats som normala om det inte varit för att jag planerar graviditet. Mitt TSH var i höstas 3,67 och t4 var 14. Jag äter sedan dess 50 mikrogram Levaxin per dag och när jag strax före jul kollade mina värden var TSH 1,23 och t4 18. Godkända värden för att bli gravid och jag står kvar på samma Levaxindos. Om inte sköldkörteln fungerar som den ska kan det vara svårare att bli gravid och sen fullfölja en graviditet, därför är det viktigt att hålla koll på dessa värden. 

Det jag skulle komma till var att min kompis har levt med svajig sköldkörtel längre än jag. Hon säger att jag inte får vara för hård med mig själv gällande träning. Det tog ett år för henne att känna att kroppen började svara på träning igen. Det borde också stå med på min plan förresten. Att inte vara så hård mot mig själv. 


Träning

Igår tränade jag. Det känns inte så kul att träna när kroppen inte svarar riktigt. Jag förstår inte varför jag skakar så mycket redan vid liten ansträngning. I höstas trodde jag att tröttheten och de dåliga träningsresultaten handlade om sköldkörteln, men mina värden är ju bra nu. Borde inte kroppen ha repat sig om det var sköldkörteln som var boven i dramat?


Jag klarade ändå träningen igår ganska bra. Jag såg till att äta ordentligt både lunch och middag. På själva passet tog jag lätta vikter och sänkte tempot lite. Minsta lilla tecken på att benen skulle börja skaka så vilade jag en eller två repetitioner. Jag hittade nån slags balans. Jag utmanade mig, men höll mig på rätt sida tröskeln så att säga. 

Ett problem när jag börjar skaka är att jag blir stressad och spänner mig. Då skakar jag ännu mer. Det blir som en ond cirkel. En teori jag har är att stress är inblandat i varför min kropp beter sig som den gör. Jag har sett över mina kosttillskott och ökat lite på magnesium. Det ska bli spännande att se om det gör nån skillnad. Stress "drar ur" magnesium i kroppen har jag läst och musklerna behöver magnesium för att kunna fungera som de ska. 

Ikväll blir det promenad med en kompis och sen troligtvis tidigt i säng. Jag siktar på det iaf. 

Nån slags plan:
• Sömn. Försöka släcka senast tio. 
• Träning. Röra på mig, men lyssna noga på kroppens signaler. 
• Kost. Bli bättre på mellanmål. 
• Arbete. Inte ta ansvar för det som inte är mitt område. Välja mina strider. 
• Bli bättre på att säga nej och stopp när jag inte orkar. 


Hopp om vår

Jag vet att det är ganska länge kvar innan våren kommer på allvar, men en kort stund i eftermiddags kunde en se ljuset i tunneln. Det blir nog vår i år också.