Jag har sammandragningar som gör lite ont. Det är åtminstone inget jag gnäller för. Det känns tvärt om väldigt bra, för då blir jag påmind om att förlossningen närmar sig.
I morgon är det som mest två veckor kvar till min sista arbetsdag.
Gnäll, gnäll, gnäll
Jag är otroligt sliten. Det är alltid någon på jobbet som är sjuk. Det känns som att vi inte varit full styrka med ordinarie personal på evigheter. Min vikarie har börjat. Hon är väldigt duktig, men det tar på krafterna att ha någon bredvid
sig hela tiden. Självklart ska jag ta en stor del av ansvaret när det gäller att "lära upp" vikarien, men jag tycker inte hela ansvaret bör ligga på mig. De som ska jobba med henne när jag är borta borde ta vissa bitar. "Absolut!"
säger de när jag tar upp det, men när det blir vet jag inte. Det kanske inte är min sak att bry mig om heller. I morgon ska jag till MVC. Då får jag ett par timmars ledigt i alla fall.