Jag klickade INTE med denna barnmorska. Hon var absolut inte otrevlig, men jag upplevde att hon inte lyssnade på mig. Hon gav till exempel råd om att jag ska sova en stund på dagen när jag just berättat att jag fortfarande jobbar heltid. Hon malde på
om föräldrautbildning och böcker jag ska låna på biblioteket för att vara förberedd inför förlossning. Jag är så förberedd jag kan/behöver/vill vara, men jag fick liksom inte en syl i vädret. Hon hade inte ens skummat igenom min journal, så jag
fick berätta hela min historia från början gällande insemination, familjesituation och så. Jag är inte det minsta orolig inför förlossningen, vilket jag talade om. Det hörde hon inte heller. I stället la hon huvudet på sned och sa "Du
ska inte ooooooroa dig så mycket. Det kommer att gå såååååå braaaaa!" Jag gav upp till slut och spelade rollen som duktig patient. Jag log och tackade för alla tips.
Jag tror inte att denna barnmorska är inkompetent, hon var bara inte rätt sort för mig. Lägga huvudet på sned, prata bebisspåk till magen, nästan dalta med mig och tala om vad jag ska tänka och så - nej tack. Hon frågade till exempel också om
jag tänker mig att jag ska amma.
Mitt svar: Ja, om det fungerar. Går det inte, så går det inte.
Hon skrev: Vill amma. Vill ha stöd gällande amningen.
Hon sa samtidigt att det är väldigt viktigt att dokumentet innehåller mina ord.
Nästa tid på MVC är onsdag om två veckor. En del av mig hoppas att jag då inte är gravid längre, den andra delen av mig hoppas att jag och min vanliga, alldeles fantastiska barnmorska, kan gå igenom dokumentet igen.
Gällande undersökningen fick vi godkänt, jag och bebisen. SF-måttet var tillbaka på sin kurva, järntabletterna har funkat och mitt värde var nu 115. Bebisens hjärtslag mättes till 134 vilket var väldigt mycket lägre än tidigare, men det var tydligen
inget att oroa sig för.
Jag mår inte så bra just nu. Jag är efter tre veckor fortfarande förkyld. Jag är snorig och har ont i halsen. Bebisen ligger långt ner, och det påverkar min rörlighet och min kissnödighet. Min sömn fungerar inte alls. Förutom att jag vaknar av halsbrännan
som blivit värre, vaknar jag av hosta, nästäppa, halsont, kissnödighet eller snorighet. Jag hinner då och då under dagarna tänka att jag ska ge upp och gå hem, men jag biter ihop. Förutom timmarna på jobbet gör jag absolut ingenting annat än
att vila. Jag kämpar på och jag tar det dag för dag nu. Jag orkar veckan ut, så får jag se hur det känns efter helgen.