Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Vecka 39+3

I natt sov jag tre timmar sammanhängande! Jag vet inte när det hände senast och blev lite chockad när jag såg hur mycket klockan var. Det brukar vara nära på exakt en timme mellan mina uppvaknanden. Att jag inte kunde somna om och att min dag därför började halv fem ska jag försöka att inte tänka på. 

Igår tog jag ut komp och gick tidigare från jobbet. Min ersättare har ju börjat och det var okej för kollegorna att jag gick, så jag ställde inte till det på något sätt. Egentligen vill jag spara min komp, men jag orkade bara inte jobba mer. I huvudet är jag inte en engagerad heltidsanställd längre och har inte varit på ett tag heller. Jag har redan gått på mental föräldraledighet. Bara två dagar kvar till den riktiga föräldraledigheten börjar. 

Min halvlediga eftermiddag tillbringade jag i tvättstugan och i soffan. Det mest spännande som hände var att torkskåpet visade sig vara trasigt och bara kunde blåsa kalluft, så jag blev likt förbannat tvungen att hänga upp blöta kläder i lägenheten. Jag brukar vanligtvis inte använda torkskåpet, men tänkte unna mig det idag. Dumt tänkt. 

Jag känner hela tiden efter om det inte finns nåt litet tecken på att förlossningen är på gång. Jag fattar ju att en märker det tids nog ändå, men jag vill ha koll så tidigt som möjligt. Det tar nämligen D cirka nio timmar att resa hit - när han väl kommit på ett tåg alltså. Jag kommer inte att vara ensam fram tills dess att han är på plats, men det är D jag allra helst vill ha nära. Mina systrar kommer att vara med mig fram tills dess att han kan ansluta. Det blir väl mest troligt att jag redan är på BB då, men jag hoppas ändå att han hinner. 


Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: