Hon är underbar, min unge. Kvart över fyra i morse vaknade jag av att hon skrattade högt borta i sin säng. Skrattet är nytt och hon behärskar det inte till fullo än, men så ljuvligt det var att vakna till.
Hon har utvecklats enormt de senaste dagarna. Hon är stadigare i nacken, ligger gärna på mage och vill helst både stå och sitta nästan hela tiden. Hon suger på tummen när hon behöver, men inte lika ofta som när hon precis hittat den. Hon "pratar",
skrattar och har börjat använda fötterna i babygymmet. Hon är världens finaste bebis.
