Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Livet

Det är lite för mycket just nu och jag känner mig otroligt splittrad. Lycklig och förkrossad på samma gång. Jag gråter och vet knappt om det är glädjetårar eller ledsna tårar. Troligtvis en blandning. 

Jag är så förälskad i lilla L och överlycklig gällande det faktum att min kompis väntas föda sitt första barn i augusti. I bebisbubblan finns kräk, bajsblöjor och avbruten sömn, men  så mycket kärlek och glädje att det med råge väger upp för det där andra. 

Som motvikt finns alldeles för mycket elände. Det är som om det inte finns någon ände på skiten. Det finns vidriga sjukdomar som jag helst inte vill tänka på alls. Nu tvingas jag möta dessa sjukdomar på närmare håll än jag egentligen mäktar med. Familj, släkt och vänner. Vad det gäller vissa vet vi redan vad vi har att göra med. Vad det gäller en nära anhörig kan vi bara misstänka och gissa i väntan på att få veta om hjärnröntgen visar något. Det känns för jävligt helt enkelt. 

En månad

Fyra veckor. En hel månad. Det är så länge L har funnits hos mig. Så ofattbart och overkligt, ändå så självklart. Min dotter. Min stora kärlek. 

Vardag

Vi har hittat nån slags vardagslunk, lila L och jag. Vi vilar en hel del och gosar mycket. Idag var vi uppe vid sju, men ett par timmar senare har båda fortfarande pyjamas och hon sover gott på mitt bröst. De här stunderna är så mysiga. Visst hade jag kunnat testa att lägga henne i sängen och sen förhoppningsvis hinna städa eller något, men jag har faktiskt inte lust. 

I morgon behöver vi tvätta igen. Det blir inte riktigt lika mycket tvätt som senast eftersom jag då tvättade en massa nya, oanvända  kläder också. Dessutom har jag blivit bättre på att förutse kräkningar och nedkissningar, så det är en hanterbar tvättkorg som väntar oss. 

Natten mellan torsdag och fredag kommer äntligen D till oss. Vi har inte gjort upp några stora planer, vi vill bara mysa. Det ska bli så underbart att vara tillsammans igen. Till sommaren ska jag och L åka till D. Så är i alla fall planen. Jag har köpt en ny vagn som är lite nättare och som bör funka att åka tåg med. Jag behövde ändå en vagn som jag får plats med i bilen. På grund av banarbeten har SJ inte släppt resorna ännu, så hur byten och så kan komma att se ut vet jag inte för tillfället. Nio timmar på tåg med bebis. Det kan bli hur spännande som helst.