Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Första tanden!

Min lilla trollunge är inte särskilt intresserad av  att låta mig titta i hennes mun, utan låter mig bara känna lite snabbt ibland. Jag vet därför inte om man kan se den ännu, men i det svullna och säkerligen ömma tandköttet, sticker en liten tand upp. Det känns som  att hon föddes alldeles nyss, och plötsligt är hon en liten människa på åtta månader, med tänder och allt.  70 cm lång, 9070 g tung och på riktigt finast i världen. 

L ålar, klättrar, sitter utan stöd och reser sig  till stående om hon hittar något lämpligt att klättra på. Det där med att sitta kom så plötsligt. L har inte varit det minsta intresserad av att träna på att sitta när jag föreslagit det, men hon har lyckats sätta sig själv och nu kan hon alltså. Sen är hon ju nybörjare och inte jättestadig ännu, så jag får trösta då och då när hon råkat välta. 

D har varit hör lördag till onsdag och det har varit otroligt mysigt. Problemet är bara det att jag prioriterat myset och därför inte tagit en enda tupplur medans han varit här. Jag vill aldrig slösa den värdefulla tid vi har tillsammans och väljer då hellre bort sömn. Jag känner mig därför helt mosig i huvudet nu, men det är det värt. Vi har haft fina dagar.