Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Första tanden!

Min lilla trollunge är inte särskilt intresserad av  att låta mig titta i hennes mun, utan låter mig bara känna lite snabbt ibland. Jag vet därför inte om man kan se den ännu, men i det svullna och säkerligen ömma tandköttet, sticker en liten tand upp. Det känns som  att hon föddes alldeles nyss, och plötsligt är hon en liten människa på åtta månader, med tänder och allt.  70 cm lång, 9070 g tung och på riktigt finast i världen. 

L ålar, klättrar, sitter utan stöd och reser sig  till stående om hon hittar något lämpligt att klättra på. Det där med att sitta kom så plötsligt. L har inte varit det minsta intresserad av att träna på att sitta när jag föreslagit det, men hon har lyckats sätta sig själv och nu kan hon alltså. Sen är hon ju nybörjare och inte jättestadig ännu, så jag får trösta då och då när hon råkat välta. 

D har varit hör lördag till onsdag och det har varit otroligt mysigt. Problemet är bara det att jag prioriterat myset och därför inte tagit en enda tupplur medans han varit här. Jag vill aldrig slösa den värdefulla tid vi har tillsammans och väljer då hellre bort sömn. Jag känner mig därför helt mosig i huvudet nu, men det är det värt. Vi har haft fina dagar. 

Kvart över fyra

Detta med att ställa om klockan... Igår tog vi sovmorgon till tio i fem, men annars är L punktlig och vaknar kvart över fyra. Det verkar inte spela någon roll hur mycket hon sovit på dagen eller när hon somnat för natten, hennes dag börjar vid samma tid oavsett. 

Tidiga morgnar

Det där med att ställa om klockan... För mig innebär det i praktiken att vi går upp kvart över fyra, halv fem, i stället för runt halv sex. L går efter sin inbyggda klocka och struntar fullkomligt i vad den officiella tiden är. Igår hade hon dessutom jättesvårt att somna på grund av att hon var övertrött, så vi ligger lite minus med sömnen. Av oklar anledning sover L nästan bara korta pass dagtid trots att hon är sömnig. Jag antar att det har med utvecklingsfasen att göra. Det händer väldigt  mycket i den lilla människan just nu, och det är påfrestande för oss båda. 

L är plötsligt så medveten om allting. Saker som aldrig varit några problem kring kräver nu lite större insats. L protesterar till exempel vid påklädning, blöjbyten, ansiktstvätt, insmörjning och vid användning av snorsugen. Hon talar tydligt om när hon vill upp i famnen, men blir ändå inte nöjd när hon kommit dit. Mellan varven är hon gladare än någonsin, sen slår livskrisen till med full kraft. Till råga på allt verkar tänderna vara på väg nu, och det gör nog inte heller underverk för humöret. Jag försöker välja mina strider, men kläder, ren blöja och dagens insmörjning ser jag som måsten. En snabb tvätt efter matintag hamnar på samma lista. 

Nu har vi varit vakna så pass länge att jag snart kan börja hoppas på dagens första tupplur. Den kan vara i tio minuter, men också en timme. Den kan också utebli helt.