L är plötsligt så medveten om allting. Saker som aldrig varit några problem kring kräver nu lite större insats. L protesterar till exempel vid påklädning, blöjbyten, ansiktstvätt, insmörjning och vid användning av snorsugen. Hon talar tydligt
om när hon vill upp i famnen, men blir ändå inte nöjd när hon kommit dit. Mellan varven är hon gladare än någonsin, sen slår livskrisen till med full kraft. Till råga på allt verkar tänderna vara på väg nu, och det gör nog inte heller underverk
för humöret. Jag försöker välja mina strider, men kläder, ren blöja och dagens insmörjning ser jag som måsten. En snabb tvätt efter matintag hamnar på samma lista.
Nu har vi varit vakna så pass länge att jag snart kan börja hoppas på dagens första tupplur. Den kan vara i tio minuter, men också en timme. Den kan också utebli helt.