Både L och jag är nog så redo vi kan bli att sluta med amningen. Jag blir lite sentimental när jag tänker att jag kanske aldrig mer kommer att amma efter det här, men allt har sin tid antar jag. Amningen har fungerat utan problem
ända sen jag la L vid bröstet i förlossningssalen. Det har varit skönt att ha amningen att falla tillbaka på när hon inte ätit ordentligt eller i perioderna när hon kräkts som värst, men nu får vi hitta andra lösningar. Det kommer säkert att
bli några amningsstunder till innan vi slutar helt, men snart är det ett avslutat kapitel. Jag har verkligen gillat det här med amning. L också. Det har varit otroligt praktiskt, bra för ekonomin och framför allt vansinnigt mysigt.
L:s första år har gått så otroligt fort. Jag kan inte förstå var tiden blivit av.
Sluta amma. Snart.
Nu är vi snart klara med amningen. Det känns skönt och sorgligt på samma gång. Dagtid har jag inte ammat L på länge, men morgonsnutt och kvällssnutt har vi haft kvar. I går lyckades jag få i henne ordentligt med mat vid halv fem och så
fick hon fylla på med lite gröt vid halv sju. Efter blöjbyte och tandborstning somnade hon sen utan bröstet. I dag hade vi inte samma tajming med mat och sömn, men jag hoppas hon fått i sig tillräckligt för att klara sig tills det är dags för frukost.
Hon var helt slut och somnade oammad för en stund sen.