Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Vecka 32

Tiden går fort och långsamt på samma gång. Vips, så har ännu en vecka gått - trots att arbetsdagarna känts evighetslånga. 

Nu har jag snart vad jag behöver inför förlossningen. Jag skulle ha fått en träfärgad spjälsäng av min syster, men av min kompis arbetskamrat fick jag en vit i stället. De skulle flytta och behövde bli av med den, så jag fick den! De kom till och med hit med den. 

Igår var min syster och hennes familj här. De hade med sig vagn, en hel del kläder, en kasse leksaker och lite sängkläder. Det som saknas köper jag i morgon med D som sällskap. Jag funderar på om jag ska avvakta med att köpa bärsjal? Nu har jag ju fått en bärsele som funkar redan för nyfödda, så om den funkar är ju bärsjalen en onödig utgift. Jag är dock lite kluven. Jag har tänkt på bärsjal så länge och tyckt att det verkar så mysigt. Det lutar just nu åt att jag testar bärselen först nu när jag ändå har en. Trivs inte bebisen i den kanske jag köper en sjal. 

Jag bor i en etta och tänker göra det ett tag till. Nu när både vagn och spjälsäng står här blir det tydligt att det kommer bli en smula trångt. Det var jag så klart beredd på, men det blir så konkret när sakerna är på plats. Sakerna triggade igår en mindre kris i mig. Vad har jag egentligen gett mig in på? Just detta med att bo litet, en trappa upp, utan hiss och utan egen tvättmaskin. När jag tänker på hur mycket det underlättar ekonomiskt om jag kan bo här känns det lättare igen. Det kommer bli utmanande, men det kommer att bli bra. 

Om några timmar kommer D. Jag längtar!