Mitt livs tonartshöjning

Världens bästa bebis gjorde igår en elva timmar lång resa. Fyra olika tåg och alltså tre byten. Ett inställt tåg och därmed en extra timmes väntan på nästa som då var överfullt. Elva timmar på resande fot och bara lite, lite gråt. Det var verkligen ingen walk in the park, men Lilla L var otroligt duktig. Tur att vi ska vara hos D i tre veckor, den tiden behövs nog för att vila upp oss inför hemresan. Det känns enormt skönt att veta att D åker med när vi ska hem. Om L skulle vara på dåligt humör kanske han inte kan ändra på det, men att ha med någon som kan avlasta eller hålla en liten stund är guld värt.