För en vecka sen kröp L för första gången. Hon ålar oftast eftersom det går snabbast, men hon tränar vidare på krypningen. Hon reser sig nu mot precis allt och hon har blivit bättre på att ta emot sig när hon ramlar. Hon försöker gå längs möblerna, men
får inte riktigt till det ännu. Jag känner mig tryggast om hon är i sängen när hon tränar på att stå utan att hålla i sig. För hon testar. Och hon ramlar.
Jag har fortsatt att ge pannkaka för att L ska få testa ägg. Bitarna blir större och större och det har ännu inte blivit någon allergisk reaktion.
Vi har lite att jobba på när det gäller sömnen, men annars är vi på rätt köl igen. Hon är just nu världens lyckligaste bebis eftersom jag nyss ammade henne. Hon höll ett hårt tag om min tröja och släppte inte förrän hon ätit klart. Sen log hon
med hela ansiktet.