Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Borta bra

Borta bra, men hemma bäst. I söndags åkte L och jag till D för en veckas semester. Det är skönt med miljöombyte, men jag har lite hemlängtan. Det är svårt att få en fungerande vardag i D:s lilla lägenhet. Svårt att inte ha tillgång till våra vanliga saker. Svårt att leva i kappsäck även om det bara är för en vecka. Svårt att leva två vuxna, en ettåring och en katt på 35(?) kvadrat, med kök utan matplats och ett badrum till och med mindre än vårt. Förra året när vi var här i tre veckor var L så liten att hon inte krävde så mycket. Jag ammade henne, hon sov mycket och hon behövde inte någon större yta att leka på. Nu är det så mycket mer som ska fixas med mat, sömn och lek.  

D jobbar, så L och jag har ganska mycket tid att fördriva själva. Vi har varit ute en sväng idag. L somnade i vagnen och sover fortfarande. Det är en fördel med D:s lägenhet. Det finns hiss. Hemma har vi inte det, så L kan inte sova vidare om hon somnat under promenad eftersom jag alltid måste ta upp henne och bära henne uppför trappan. 

På söndag tar vi nattåget hem och vi är väl hemma runt lunch på måndag om allt går enligt plan. Det ska bli skönt att landa hemma och så småningom komma ikapp med sånt som fått vänta när tid och kraft saknats. Jag har tänkt be om hjälp med barnvakt nån dag för att hinna städa golven ordentligt och eventuellt plocka iordning i vindsförrådet. L är bra på många sätt och vis, men städning är inte en av hennes talanger... Det är en del kompisar jag ska försöka träffa under semestern också, men mest är planen att bara ta varje dag som den kommer. 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: