Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Ultraljud vecka 18

Min bebis mår bra! Det var en enorm lättnad att få se mitt lilla pyre igen. Vad barnmorskan kunde se ser allt ut precis som det ska. 



Måndag morgon

Det är slutet av september. Det innebär att det är fem månader kvar till förlossning om allt går enligt plan. Det känns som en evighet, samtidigt tänker jag att tiden nog kommer att gå fort. Jag gillar att ha kontroll och hade gärna haft ett datum att förhålla mig till gällande min ledighet, men jag har meddelat min chef att jag har för avsikt att jobba in i det sista. Hade jag haft gott om pengar hade jag mer än gärna sagt att jag går på ledigt några veckor innan bebisen väntas komma, men nu ser det inte riktigt ut så. Att jag känner att jag behöver jobba så länge jag kan av ekonomiska skäl gör att det känns lite mer tungrott, en slags icke-val liksom. 


Jag är väldigt sliten och det beror på flera saker. I våras var jag sjukskriven deltid under några veckor pga jobbrelaterad stress och ärligt talat sitter sviterna fortfarande i även om jag mår mycket bättre nu. Jag trodde att de nya arbetsuppgifterna skulle göra stor skillnad, men jag känner mig i stället bara ännu mer otillräcklig. Det har varit mycket strul på jobbet och många är missnöjda. Graviditeten har gjort mig väldigt trött och de senaste dagarnas förkylning har varit pricken över i. Jag tänker allt oftare att min arbetsplats utvecklas i en riktning jag inte alls känner mig bekväm med. Det är inte läge att göra några förändringar just nu, men om jag känner likadant när jag börjat jobba igen efter föräldraledigheten så kommer jag att se mig om efter något annat. 

Det är nu bara två dagar kvar till ultraljudet. I skrivande stund känner jag mig inte nervös, jag vill bara få det gjort. Inte så att jag vill att undersökningen ska hastas igenom, men jag vill så fort som möjligt få bekräftat att min bebis fortfarande lever. Jag har inte tänkt att jag ska ta reda på könet. Den överraskningen sparar jag tills vi ses på utsidan, min unge och jag. 

Helgen

Jag har varit sjuk hela helgen. I morse när jag vaknade intalade jag mig att jag var frisk, så jag duschade och klädde mig i annat än pyjamas. Det gick bara en liten stund, sen bytte jag tillbaka till pyjamas och bäddade ner mig igen. Nu ikväll känner jag mig mer "normalförkyld" och siktar in mig på att jobba i morgon. 


Jag känner mig lite snuvad på helg faktiskt. Det låter säkert jättekonstigt nu när jag varit hemma i fyra dagar, men så är det. På helgerna brukar jag jobba ikapp med städning, tvätt och kanske lite matlagning. Sen jag gick hem från jobbet i torsdags har jag bara legat stilla och gjort absolut ingenting. Nu ligger jag efter mer än vanligt och är på ett riktigt uselt humör. Jag slipper ju inte undan mina hushållssysslor bara för att jag varit sjuk. Ingen kommer att göra det åt mig. Nu är jag tröttare än vanligt OCH har ner att göra än vanligt. Jag vill inte jobba i morgon, men jag är inte så sjuk att jag behöver vara hemma. 

I helgen när jag ändå bara legat i soffan har jag sett över min ekonomi ytterligare. Jag har sålt fonder och kommer att betala de sista 15.000:- på fyrpacket nästa gång räkningen kommer. Jag har dessutom tagit beslutet att åtminstone för tillfället sluta skänka pengar. Jag har varit månadsgivare hos Unicef, Cancerfonden och Barncancerfonden, men nu inför föräldraledighet känner jag att jag måste skära ner på utgifterna ytterligare. När sluträkningen till fertilitetskliniken är betalad kommer jag i stället att spara till min buffert. Är jag riktigt sparsam och inget oförutsett händer kan jag kanske lägga undan 3000:- varje månad. De pengarna kommer att behövas under föräldraledigheten tänker jag.