Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Helgen

Ikväll kommer D. Som jag har längtat! Senast han var här och vi mötte honom på stationen blev L jätteglad över att se honom och det ska  bli spännande att se hur hon reagerar idag. Det går ju ganska lång tid mellan att vi ses, så det vore inte konstigt om hon blev lite blyg. Jag funderar på hur mycket gällande anknytning som grundläggs de första tiden i livet. D var med under L:s första två veckor och de verkar ha ett särskilt band trots att de ses så sällan. 

Hur som helst så väntar en otroligt mysig helg. 

Vi har flyt

Igår var L och jag en second hand-butik. För en dryg hundring fick vi två oanvända stickade koftor, en stickad tröja, en hoodie, en tunika och en finkofta. Någon/några i butiken stickar tydligen av skänkta garner och säljer det sen för en pytteliten peng. Den stickade tröjan (som med sina trettio kronor var dyrast) invigdes  idag under en täckväst. Den var helt perfekt. 

Idag lagade jag mitt livs godaste köttfärssås. Jag ser mig inte som någon stjärna på matlagning, men idag fick jag till det. Jag och L lunchade sen ihop. Hon åt också köttfärssås och pasta, men en osaltad version som jag gjorde för ett tag sen. Jäklar vad ungen gapade! Hon är absolut inte kräsen, men detta tyckte hon verkligen om. 

Nu sover min lilla höna och jag vilar på soffan. Det känns för stunden som att vi har fungerande rutiner!

Vi hade dessutom en enorm tur tidigare idag. Tur i oturen. Vi hade varit på vinden och på väg ner för trappan trampade jag snett. Jag hade L i selen... Som väl var hände det på nedersta trappsteget och jag föll inte handlöst till marken, men jag trodde på allvar att jag måste ha brutit något. Min första tanke var att skydda L, sen kände jag efter hur det var med mig. Jag brukar vara ganska smärtålig, men jag blev kallsvettig, yr och illamående. Det var troligtvis en blandning av smärta och rädsla. Det kunde gått så illa! Nu känns foten okej, men jag fick mig en tankeställare. En klarar det en måste, men det hade inte varit optimalt med en bruten fot. Jag är otroligt tacksam över att jag höll mig hyfsat på fötterna så inte L kom till skada. 
(null)

Ekonomi

Jag har trots ganska låg lön aldrig haft särskilt svårt att få pengarna att räcka till, men livet som föräldraledig sätter verkligen mina ekonomiska talanger på prov. Jag har gett mig fasen på att kunna spara i alla fall lite trots att inkomsten är lägre än vanligt, men det är en utmaning. Hittills har det gått förvånansvärt bra,  men från och med den här månaden blir det mindre pengar. De första sex månaderna fick jag föräldrapenningstillägg från jobbet, och nu är det slut på det. Jag försöker hushålla med föräldradagarna eftersom jag måste ta ut fullt när L är ett år om jag vill skydda min sgi, och så vill jag ha lite dagar kvar för framtida bruk. 

Jag ser det inte som att jag snålar eller offrar något, jag ser det snarare som en utmaning att leva på så lite pengar som möjligt. Jag försökte spara extra innan L kom, så jag har en buffert om utgifterna hopar sig (för det vet jag att de kommer att göra). Snart är det dags att skifta till vinterdäck på bilen. Eventuellt måste jag dessutom köpa nya däck.  Jag klarar inte att skifta däck själv, så däckfirman kommer att få göra det åt mig. Skatten på bilen ska betalas innan jul nån gång. Sen är det födelsedagspresenter och julklappar som ska inhandlas. 

Jag har försökt förbereda så att jag hellre får pengar tillbaka än att behöva betala in i efterhand. Till exempel drar både jobbet och försäkringskassan extra skatt. Jag betalar dessutom in lite mer för elen varje månad. Här fungerar det nämligen så att jag varje månad betalar en schablonsumma och så läses elmätaren av en gång om året. Har jag använt mer el än beräknat får jag en räkning,  men har jag använt mindre dras det på decemberhyran. 

Det känns bra att veta att jag köpt blöjor så vi klarar oss ett tag. Jag tror vi har kläder i nästa storlek (74) så det räcker också. Det är annars ganska tunga poster. Jag har haft en enorm tur, så L har fått ärva mycket kläder av sina kusiner. Hon har även fått mycket i present. Planen är att hinna köpa plagg i 80 på rea/second hand innan L når dit. 

Jag är tacksam över att jag har ett jobb att gå tillbaka till så småningom. Även om jag planerar att jobba deltid, så vet jag att ekonomin blir bättre igen framåt våren. Den här månaden är det mesta av pengarna "paxade" redan innan de ens kommit in på kontot, men jag känner ändå att jag har kontroll.