Mitt livs tonartshöjning

Nu börjar den på allvar, min resa mot föräldraskap. Om allt går vägen kommer jag att skapa en alldeles egen liten familj. Världens bästa familj.

Feber

L klarade vaccinet lite bättre än förra gången, men hon mår ändå inte riktigt bra. Hon har feber. Flytande alvedon funkade så där vid tremånadersdosen och igår (hon kräktes lite, men fick ändå i sig tillräckligt), men i morse inte alls. Hon kräktes mängder innan hon ens fått i sig hälften. Eftersom hon inte fick behålla något vågade jag ge en supp i stället. Hon gillade det inte, men väl tabletten gjort sitt blev hon gladare. Nu ikväll steg febern igen och hon verkar ha ont. Hon fick ännu en supp och ligger nu vid bröstet och tröstäter. Jag har försökt lägga ner henne i sängen flera gånger, men hon vaknar och gråter. Hon får ligga hos mig ett tag till, så når hon förhoppningsvis djupsömn. 

Fyramånaderskontroll

Lillfjompan ville börja dagen vid fyra, men fick komma över till min säng där hon somnade om ganska snabbt. Under förmiddagen briljerade hon sen när hon vände från rygg till mage genom att för första gången rulla åt vänster. På bvc vägde hon in på stabila 7270 gram och hon är nu 63,5 centimeter lång. Hon följer sina kurvor bra. 

Jag frågade sköterskan om Lilla L:s lite eksemiga hud och fick små burkar med olika salvor att prova. Två av sorterna kan de skriva ut på recept, men det gäller ju att de är bra också om vi ska be om det. Nu testar vi alltså. L:s högersida får Canoderm och vänstersidan får Miniderm. Vi testar även Inotyol mot den lite röda rumpan, vi har hittills bara haft Bepanthen och zinksalva. Ena kinden får Locobase repair och den andra något prov jag fick på apoteket. Jag skulle gärna slippa experimentera så här, men det finns inget annat sätt än att prova sig fram. Ingen av produkterna verkar svida i alla fall och det känns skönt. 

Jag vet att det finns olika åsikter om hur och när "riktig" mat ska introduceras, men jag väljer att följa bvc:s råd gällande det. De säger att man bör börja med små smakprov vid fyra månaders ålder och sen smakportioner vid sex månader. Smakprovet ska inte vara större än ett kryddmått och handlar om att få lära känna nya konsistenser och så klart smaker. L fick sitt första smakprov idag. Yttepyttelite banangröt blandat med bröstmjölk. Hon såg lite skeptisk ut först, men sken upp och verkade tycka att det var gott. 

Barnvagnshistorien då. Jo, nu hävs köpet. Jag har packat ner vagnen i lådor och väntar på att få fraktsedlar skickat till mig. När butiken får vagnen, får jag pengarna tillbaka. Trots en jäkla massa krångel får jag ändå säga att deras kundtjänst har gjort bra ifrån sig. Så. Nu står jag utan riktig vagn. Tur att jag har min lilla resevagn. Den får duga tills vidare. 

Och. Jag har äntligen fått tummen ur och skickat en intresseanmälan gällande att bli blodgivare! Jag har funderat på det i evigheter och nu är det gjort. 

Det har kort och gott varit en bra dag!


Det gick bra!

Det gick bra på bvc. Läkaren ställde lite frågor och undersökte Lilla L för att sen konstatera att han inte kunde se något sjukligt med hennes rygg och nacke. Hon är stark och håller huvudet rakt när hon sitter. 

Det är klart att det var en enorm lättnad att få "godkänt", men samtidigt gick besöket så snabbt. Redan i bilen började jag fundera på om läkaren verkligen tittat ordentlig. En av frågorna han ställde var om L skrattar och ler. Leendet har hon haft länge, men hon får inte till något skratt ännu. Är det något jag bör oroa mig för? Jag funderar över bilderna jag visade. Jag missade att visa bilden när hon böjer sig som mest. Hade läkaren tänkt annorlunda om jag visat just den bilden? Han frågade om hon upptäckt sina händer. Upptäckt? Jag svarade ja grundat på att hon suger på tummen (tummarna) och kan gripa leksaker och snuttefilten. Var det så han menade?

Intellektuellt vet jag bättre, men känslomässigt kan jag inte se logiskt på saker och ting. Sköterskan igår fick fart på katastroftankarna och nu måste jag ta kontrollen över dem. Jag vet att jag kan, men att en bvc-sköterska reagerade så som hon gjorde är svårt för mig att släppa. 

Lilla L är en glad bebis som utvecklas som hon ska. Hon är världens bästa unge och jag ska inte låta en ogenomtänkt kommentar om hennes nacke få förstöra något. Jag vet att sköterskan menade väl och nu ska jag släppa detta.