Jag är trött och sliten. Kroppen har börjat göra ont. Jag rör mig numera långsamt och helst inte mer än nödvändigt. Det går trögt på jobbet med rutiner som inte riktigt fungerar. Jag längtar hem innan jag ens kommit dit. Gnällig är jag
också. Jättegnällig. Trots att jag är trött på jobbet och trött i kroppen tar jag på mig extrajobb när det finns möjlighet. Den här veckan blir det nästan fem timmar utöver min heltid. Jag brukar ta en del i ledighet och en del i pengar när jag
jobbar över. Jag behöver samla på mig av båda delar.
Positivt är att minimänniskan i min mage idag stökat runt lite mer efter några ganska stillsamma dagar. I morgon går jag in i vecka 23.
Positivt är också att det där med att gå ut och äta med jobbet blivit framflyttat. Det blev till slut så att det var flera som inte kunde, så restaurangen avbokades. Jag skäms lite över att jag tycker att inställda trevligheter är något positivt, men
det kan inte hjälpas. Nu är fredagsplanen att få på myskläderna så fort som möjligt efter jobbet och sen sova i soffan.