Vecka 38+0
Idag går jag in i vecka 39. Det är med blandade känslor. En del av mig vill att förlossningen dröjer lite till, medans en annan del av mig önskar att det skulle ha startat nyss. Igår hade jag ont i magen, som värkar fast utan sammandragningar.
Det gick över vid vila. Jag vet ju att oavsett vad så är det snart dags. Det onda i magen gav en flashback till min förra förlossning. Jag ser verkligen inte fram emot att det ska göra ont. Jag har sagt att jag vill försöka föda utan epidural eftersom
det riskerar att ge ett mer utdraget förlopp, men det beror ju helt och hållet på hur förlossningen fortlöper. Jag har ingenting emot bedövning. Förra förlossningen fick jag epidural för att få vila. Öppningsskedet klarade jag utan, men L sjönk inte
ner som hon skulle. Jag var så tacksam för narkosläkaren och bedövningen, men jag hade hellre haft en kortare förlossning och ont en kortare stund.